//INLÄGG// innan skolstart (gymnasiet) - tvaplastfickortillogon

innan skolstart (gymnasiet)

Publicerad 2011-05-24 17:33:23 i Allmänt,

Precis som du (gör/har gjort) så går jag i skolan, närmare bestämt andra året på estetiska programet musikinriktning, och i detta inlägget tänkte jag berätta mest om vad jag gjorde innan jag började gymnasiet för att underlätta min skolgång. Jag går inget specialutformat program (dvs att jag inte har tagit bort någon kurs från kursplanen för mitt program.) Dock har jag planerat att göra mitt gymnasie på fyra år istället för tre, detta innebär att jag flyttar vissa kurser till mitt fjärde år så att jag får ett luftigare schema. Detta är inget jag ångrar att jag bestämt mig för att göra, och jag kan verkligen rekommendera det till dig som har någon svårighet i skolan :) det enda som gjorde att jag tvekade i början var att jag kände att jag ville ta studenten med mina klasskamrater och det får jag också, så det är ju bra:P

När jag började  fundera på vad jag skulle välja till gymnasiet så funderade jag inte alls på estet musik, eftersom det handlar så mycket om noter och det visste jag sedan tidigare att det inte funkar med min syn, men sedan insåg jag att det faktiskt var musik jag ville gå och då tog jag kontat med studie och yrkesvägledaren på gymnasieskolan, så vi ordnade några möten med både lärare, mina föräldrar, rektor och SYV där vi pratade om olika lösningar på hur man skulle kunna anpassa utbildningen för mig - det är inte så att vi kom fram till alla lösningar på de möterna och jag försöker hela tiden ha en bra dialog med lärarna så att vi kan lösa olika uppgifter så att de passar mig.

När tiden väl var inne för mig att börja på gymnasiet så åkte min mamma till skolan och pratade med mina blivande lärare (av egen erfarenhet kan jag säga att just informationen till lärarna är väldigt viktig.)
 Senare kom även både hon och pappa och pratade med min klass. Då kanske du undrar varför jag inte pratade med dem själv? Det var helt enkelt så att jag på högstadiet upptäckte att det är fruktansvärt jobbigt att stå inför en grupp människor som man inte känner, men som man ska umgås med i tre år och berätta om något i ditt liv som du måste kämpa med varje dag och inte ha en aning om vad de tänker om det, (inte blir det bättre när man inte kan tolka blickarna.) Jag tyckte det var jobbigt nog att sitta vid bänken i klassrummet på gymnasiet och veta att alla hade tusen tankar och frågor i sina huvuden som alla handlade om mig. Därför valde jag att låta mina föräldrar berätta, och det är ännu ett beslut som jag inte ångrar.

Innan jag avslutar detta inlägget vill jag bara säga att bara för att jag tyckte det var skitjobbigt att berätta för min klass om min synskada så vill jag inte att du ska bli avskräckt från att fråga om du undrar något! Det är en helt annan sak när någon frågar än när jag måste berätta, för om någon frågar så är ju det ett bevis på att han/hon är intresserad och då tycker jag bara att det är kul!

Sådär, det var lite om hur jag gjorde innan och precis i början av gymnasiet för att få tre underbara år! Kommer skriva ett inlägg ikväll eller imorgon om hur själva vardagen i skolan fungerar.

Ha de bra :)

//Frida

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela